ï»ż

 

â€č 2004 USA:s flagga 2012 â€ș
Presidentvalet i USA 2008
4 november 2008
Presidentkandidat Barack Obama John McCain
Vice-presidentkandidat Joe Biden Sarah Palin
Parti Demokraterna Republikanerna
Hemdelstat Illinois Arizona
Fördelning av elektorer per delstat i 2008 Ärs presidentval.

Fördelning av elektorer per delstat i 2008 Ärs presidentval.

Det 56:e presidentvalet i USA hölls den 4 november 2008, och gav demokraternas presidentkandidat Barack Obama, med vicepresidentkandidat Joe Biden, segern.

I valet utsÄgs egentligen elektorerna till elektorskollegiet, som i sin tur ska vÀlja USA:s 44:e president den 15 december. De vÀljer ocksÄ vem som blir USA:s vicepresident. Presidenten svÀr presidenteden och tilltrÀder sin post pÄ installationsdagen 20 januari 2009.

Det republikanska partiet hade nominerat Arizonas senator John McCain som sin kandidat. Det demokratiska partiet hade nominerat Illinois senator Barack Obama. Libertarian Party hade nominerat den före detta kongressledamoten Bob Barr, Constitution Party nominerade pastorn och radioprogramledaren Chuck Baldwin och Green Party har nominerat före detta kongressledamoten Cynthia McKinney. Ralph Nader valde att inte kandidera för Green Party, utan var istÀllet oberoende kandidat.

Samma dag som presidentvalet genomfördes valet till senaten i 33 delstater, val av ledamöter i representanthuset i alla delstater, guvernörsval i elva stater samt andra lokala val och folkomröstningar.

InnehÄll

redigera UtgÄngslÀge

Det 22:a tillÀgget till den amerikanska konstitutionen tillÀt inte att Àmbetsinnehavaren, George W. Bush, kandiderade fler gÄnger, eftersom han redan hade suttit i tvÄ mandatperioder. Vicepresident Dick Cheney klargjorde innan valet att han inte Àmnade kandidera till presidentposten. DÀrmed var presidentvalet 2008 det första sedan 1928 dÀr varken sittande president eller vicepresident tÀvlade om att nomineras av sitt parti, och dessutom det första sedan 1952 dÀr ingen av de bÄda stÀllde upp som slutlig kandidat för sitt parti. Dessutom var valet speciellt i och med att demokraternas bÄda toppkandidater hör till samhÀllsgrupper som Ànnu aldrig beklÀtt presidentposten: en kvinna, Hillary Clinton, och en afroamerikan, Barack Obama. Om republikanerna hade vunnit sÄ hade John McCain blivit den Àldsta tilltrÀdande presidenten[1] och Sarah Palin landets första kvinnliga vicepresident.

Demokraternas och republikanernas parti-interna förval inleddes i delstaten Iowa den 3 januari 2008. Tidpunkten för supertisdagen var för bÀgge partierna 5 februari 2008.[2]

Partisammankomster för nominering av respektive presidentkandidat (partikonvent) hölls frÄn 25 till 28 augusti i Denver i Colorado (Demokraterna)[3] och frÄn 1 till 4 september 2008 i Saint Paul i Minnesota (Republikanerna);[4] det parti som tillhör den sittande presidenten hÄller traditionellt sitt konvent sist. Under dessa nationella partisammankomster röstar delegaterna (ombuden) frÄn de olika delstaterna om vem som ska bli partiets presidentkandidat.

redigera Valkampanjen

Valkampanjen kom att domineras av USA:s ekonomi och Irakkriget.

redigera Resultat

Icke officiella uppgifter.[5]

Kandidat Medkandidat Parti Röster % Elektorsröster
Barrack Obama Joe Biden Demokraterna 66 624 424 52,7% 365
John McCain Sarah Palin Republikanerna 58 182 349 46,0% 162
Ralph Nader Matt Gonzalez oberoende 695 446 0,5% 0
Bob Barr Wayne Allyn Root Libertarian Party 509 415 0,4% 0
Chuck Baldwin Darrell Castler Constitution 181 612 0,1% 0
Cynthia McKinney Rosa Clemente Green Party 151 786 0,1% 0
Totalt 126 447 894 100,0% 537

PreliminÀra resultat för respektive delstat[6]: (endast demokrater och republikaner finns med)

Delstat Barack Obama John McCain
Antal Röster  % Antal
elektorer
Antal Röster  % Antal
elektorer
Alabama 806 798 39% 0 1 259 555 61% 9
Alaska 80 340 36% 0 136 348 62% 3
Arizona 850 702 45% 0 1 012 074 54% 10
Arkansas 414 339 39% 0 626 582 59% 6
Kalifornien 6 125 805 61% 55 3 693 865 37% 0
Colorado 1 097 106 53% 9 958 585 46% 0
Connecticut 958 865 60% 7 601 430 39% 0
Delaware 255 394 62% 3 152 356 37% 0
District of Columbia 210 403 93% 3 14 821 7% 0
Florida 4 066 978 51% 27 3 868 210 48% 0
Georgia 1 811 758 47% 0 2 022 409 52% 15
Hawaii 298 555 72% 4 110 840 27% 0
Idaho 233 466 36% 0 399 000 62% 4
Illinois 3 165 302 61% 21 1 953 507 38% 0
Indiana 1 352 356 50% 11 1 329 370 49% 0
Iowa 818 172 54% 7 677 449 45% 0
Kansas 498 081 41% 0 683 081 57% 6
Kentucky 746 490 41% 0 1 043 284 58% 8
Louisiana 767 220 40% 0 1 145 962 59% 9
Maine 365 369 58% 4 253 525 40% 0
Maryland 1 406 842 61% 10 870 990 38% 0
Massachusetts 1 885 922 62% 12 1 104 003 36% 0
Michigan 2 844 271 57% 17 2 038 420 41% 0
Minnesota 1 571 798 54% 10 1 274 567 44% 0
Mississippi 512 485 43% 0 677 758 57% 6
Missouri 1 436 745 49,3% 0 1 442 613 49,5% 0
Montana 214 787 47% 0 230 965 50% 3
Nebraska 315 912 41% 1 439 328 57% 4
Nevada 531 884 55% 5 411 988 43% 0
New Hampshire 348 068 55% 4 283 190 45% 0
New Jersey 2 070 726 57% 15 1 539 976 42% 0
New Mexico 452 537 57% 5 333 114 42% 0
New York 4 319 246 62% 31 2 551 811 37% 0
North Carolina 2 115 854 49,9% 0 2 102 761 49,5% 0
North Dakota 141 113 45% 0 168 523 53% 3
Ohio 2 586 704 51% 20 2 374 126 47% 0
Oklahoma 499 329 34% 0 951 270 66% 7
Oregon 664 872 56% 7 509 296 43% 0
Pennsylvania 3 184 621 55% 21 2 584 063 44% 0
Rhode Island 275 028 63% 4 152 197 35% 0
South Carolina 796 655 45% 0 963 767 54% 8
South Dakota 170 876 45% 0 202 999 53% 3
Tennessee 1 081 074 42% 0 1 470 160 57% 11
Texas 3 514 788 44% 0 4 450 403 56% 34
Utah 294 209 35% 0 533 646 63% 5
Vermont 190 700 67% 3 89 330 31% 0
Virginia 1 791 807 52% 13 1 636 180 47% 0
Washington 938 492 58% 11 667 461 41% 0
West Virginia 297 277 43% 0 390 326 56% 5
Wisconsin 1 618 809 56% 10 1 242 627 43% 0
Wyoming 78 033 32% 0 158 515 66% 3
Totalt 64 629 649 52,5% 364 56 888 006 46,2% 162

redigera Kandidaterna

redigera Demokraternas nominering

redigera Avbrutna kampanjer

Följande kandidater drog tillbaka sina kandidaturer:

redigera Republikanernas nominering

redigera Avbrutna kampanjer

Följande kandidater drog tillbaka sina kandidaturer:

redigera PrimÀrval

redigera Delegater

Delegaterna i en delstat fördelas pĂ„ kandidaterna efter resultatet i primĂ€rvalen. Delegaterna vĂ€ljer sitt partis presidentkandidat pĂ„ det nationella partikonventet. Demokraterna har speciella superdelegates.[8] Det Ă€r delegater som ej utgĂ„r frĂ„n förvalsprocessen. De flesta Ă€r befattningshavare och uppsatta inom partiet, som Ă€r villiga att understödja partiets favoritkandidat. Republikanerna har bundna och obundna delegater. Av Demokraternas 4 234 (tidigare 4 050)[9] delegater Ă€r 3 438 (tidigare 3 253) bundna delegater och 797 superdelegater. Republikanerna har 2 380 delegater, varav 1 917 bundna och 463 obundna. 123 av de obundna delegaterna Ă€r ledamöter av Republican National Convention (RNC).

Demokraterna (4 234) Republikanerna (2 380)
Kandidat Valda
delegater
Superdelegater Sammanlagt Kandidat Valda
delegater
Obundna
delegater
Sammanlagt
Barack Obama 1 761 393 2 154 John McCain 1 432 85 1 517
Hillary Clinton 1 636 287 1 923 Mike Huckabee 272 3 275
John Edwards 13 0 13 Mitt Romney 255 0 255
Ron Paul 30 0 30
Kvar att fördela 115 179 294 Kvar att fördela 0 320 320
Segrare behöver 2 118 Segrare behöver 1 191

Angivelserna av superdelegater och obundna delegater grundar sig pĂ„ icke-bindande stöduttalanden, sĂ„ kallade endorsements, som dessa har gjort. De som inte har gjort ett sĂ„dant tillkĂ€nngivande rĂ€knas under ”Kvar att fördela”. Dessa delegaters slutliga röstande kan trots det skilja sig frĂ„n det förvĂ€ntade, dĂ„ de nĂ€rsomhelst kan byta sida.

redigera Opinionsundersökningar

redigera PrimÀrvalen

redigera Demokratiska partiet

21–25 maj 2008 (medel av tre undersökningar, se Opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelsksprĂ„kiga Wikipedia)

  1. Barack Obama 50 %
  2. Hillary Rodham Clinton 44 %
Övriga/ej svar 8 %

redigera Republikanska partiet

21–24 maj 2008 (medel av tre undersökningar, se samma artikel som ovan)

  1. John McCain 59 %
  2. Mike Huckabee 24 %
Övriga/ej svar 8 %

redigera Presidentvalet

Dessa opinionsundersökningar görs sÄ att folk fÄr vÀlja vilken av en given demokratisk och en given republikansk kandidat de skulle rösta pÄ.

Kandidater Utfall Undersökningsperiod
Barack Obama mot John McCain 49 % mot 44 % 29-30 oktober (medel av 6 undersökningar)
KÀlla: Opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelsksprÄkiga Wikipedia.


Om opinionsundersökningar per delstat analyseras, och delstatsvinnare ges det antal elektorer som hör till staten, fÄs följande resultat (avser oktober 2008):

  • Obama - sĂ€kra delstater: 254 elektorer, 20 delstater
  • Obama - troliga delstater: 84 elektorer, 6 delstater
  • McCain - sĂ€kra delstater: 118 elektorer, 14 delstater
  • McCain - troliga delstater: 35 elektorer, 5 delstater
  • Oklara delstater: 47 elektorer, 5 delstater
Det finns 538 elektorer och hÀlften Àr 269. Det Àr lÄngtifrÄn sÀkert att folk röstar som de uppgett i undersökningar.
KÀlla: Statewide opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelsksprÄkiga Wikipedia.

redigera Perspektiv

Amerikanerna tenderar att vÀlja personer med erfarenhet av exekutiva politiska funktioner, det vill sÀga tidigare guvernörer och vicepresidenter, till presidentÀmbetet framför exempelvis kongressledamöter. Senast en person som inte hade denna bakgrund valdes var 1960, dÄ senator John F. Kennedy valdes till president. I 2008 Ärs val Àr dock sÄvÀl demokraternas kandidat, Obama, som republikanernas dito, McCain, senatorer.

redigera Dyraste presidentvalet i USA:s historia

Michael Toner, chef över USA:s federala valmyndighet, Federal Election Committee (FEC), utgÄr frÄn att presidentvalet 2008 kommer att bli det dyraste i USA:s historia. Toner menar pÄ att de sammanlagda utgifterna kommer att uppgÄ till mer Àn en miljard dollar. Dessutom Àr han av den Äsikten, att en kandidat vid slutet av 2007 mÄste ha minst 100 miljoner doller i valkampanjmedel till sitt förfogande, för att tas pÄ allvar och ha chans över hela landet.[10]

redigera Valkampanjdonationer frÄn januari 2007 till maj 2008

Varje amerikansk medborgare fĂ„r donera högst 4 600 dollar till varje kandidat under en presidentvalkampanj, vardera 2 300 dollar i för- och huvudvalkampanjerna.[11]

Lobbygrupper, sÄ kallade Political Action Committees, fÄr likasÄ ge bidrag upp till en faststÀlld övre grÀns. Kandidaterna lÀgger ocksÄ till en del av sin egen förmögenhet.

För alla kandidater utgör enskilda donationer frÄn medborgare den största bidragskÀllan. Barack Obama Àr den enda kandidaten som uttryckligen avstÄr frÄn andra donationer.

Kandidat KÀlla GÄvointÀkter
i dollar
Kampanjutgifter
i dollar
Återstod (”cash-on-hand”)
i dollar
Skulder
i dollar
Barack Obama (D) K 295 515 894 252 368 560 43 147 334 304 163
John McCain (R) K 121 881 173 90 289 371 31 591 802 1 268 974

Utslagna kandidaters kampanjfinansiering

Kandidat KÀlla GÄvointÀkter
i dollar
Kampanjutgifter
i dollar
Återstod (”cash-on-hand”)
i dollar
Skulder
i dollar
Hillary Clinton (D) K 221 704 583 192 038 129 29 666 454 19 480 893
Mitt Romney (R) K 111 115 777 111 069 181 60 421 44 300 000
Rudolph Giuliani (R) K 65 531 287 65 336 729 194 558 3 628 117
John Edwards (D) K 56 627 724 55 821 961 805 763 14 923
Ron Paul (R) K 34 920 537 30 207 868 4 715 092 inga
Bill Richardson (D) K 24 319 862 24 319 203 659 317 494
Fred Thompson (R) K 24 102 904 23 723 349 379 555 107 905
Mike Huckabee (R) K 16 365 788 16 331 311 34 477 74 449

redigera Se Àven

redigera KĂ€llor

Denna artikel Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, PrÀsidentschaftswahl in den Vereinigten Staaten 2008, 9 juni 2008.
  1. ^ FrĂ„ga: Äldsta presidenten?, svt.se, 3 oktober 2008.
  2. ^ Presidential Primaries auf nass.org
  3. ^ Denver lands Democratic convention
  4. ^ http://www.twincities.com/mld/twincities/news/breaking_news/16410827.htm
  5. ^ http://hosted.ap.org/dynamic/files/specials/election_night_2008/election_map_premium/index.html?SITE=NCSHE
  6. ^ BBC
  7. ^ Gravel
  8. ^ n-tv.de: Super-Delegierte & Co.
  9. ^ SPIEGEL ONLINE: Clintons nÀchste Hoffnung zerstört
  10. ^ New York Daily News: Next presidential election is likely to cost $1 billion 16 januari 2007
  11. ^ Opensecrets.org: Übersicht der Wahlkampfspenden 22. Mai 2008

redigera Externa lÀnkar



Presidentval i USA

1789 â€ą 1792 â€ą 1796 â€ą 1800 â€ą 1804 â€ą 1808 â€ą 1812 â€ą 1816 â€ą 1820 â€ą 1824 â€ą 1828 â€ą 1832 â€ą 1836 â€ą 1840 â€ą 1844 â€ą 1848 â€ą 1852 â€ą 1856 â€ą 1860 â€ą 1864 â€ą 1868 â€ą 1872 â€ą 1876 â€ą 1880 â€ą 1884 â€ą 1888 â€ą 1892 â€ą 1896 â€ą 1900 â€ą 1904 â€ą 1908 â€ą 1912 â€ą 1916 â€ą 1920 â€ą 1924 â€ą 1928 â€ą 1932 â€ą 1936 â€ą 1940 â€ą 1944 â€ą 1948 â€ą 1952 â€ą 1956 â€ą 1960 â€ą 1964 â€ą 1968 â€ą 1972 â€ą 1976 â€ą 1980 â€ą 1984 â€ą 1988 â€ą 1992 â€ą 1996 â€ą 2000 â€ą 2004 â€ą 2008 â€ą 2012 

Relaterade artiklar
USA:s presidenter â€ą USA:s vicepresidenter â€ą Supertisdagen â€ą PrimĂ€rval i USA â€ą Konvent â€ą Elektorskollegiet i amerikanska presidentval
Rowery | Rowery
PracaKredytyBiznesKomputeryroffussWierszeArtArtSzczepanskiTatryTatryGoryGoryWczasyWczasy