| âč 2004 |
||||
| Presidentvalet i USA 2008 |
||||
| 4 november 2008 | ||||
| Presidentkandidat | Barack Obama | John McCain | ||
| Vice-presidentkandidat | Joe Biden | Sarah Palin | ||
| Parti | Demokraterna | Republikanerna | ||
| Hemdelstat | Illinois | Arizona | ||
Fördelning av elektorer per delstat i 2008 Ärs presidentval. |
||||
Det 56:e presidentvalet i USA hölls den 4 november 2008, och gav demokraternas presidentkandidat Barack Obama, med vicepresidentkandidat Joe Biden, segern.
I valet utsÄgs egentligen elektorerna till elektorskollegiet, som i sin tur ska vÀlja USA:s 44:e president den 15 december. De vÀljer ocksÄ vem som blir USA:s vicepresident. Presidenten svÀr presidenteden och tilltrÀder sin post pÄ installationsdagen 20 januari 2009.
Det republikanska partiet hade nominerat Arizonas senator John McCain som sin kandidat. Det demokratiska partiet hade nominerat Illinois senator Barack Obama. Libertarian Party hade nominerat den före detta kongressledamoten Bob Barr, Constitution Party nominerade pastorn och radioprogramledaren Chuck Baldwin och Green Party har nominerat före detta kongressledamoten Cynthia McKinney. Ralph Nader valde att inte kandidera för Green Party, utan var istÀllet oberoende kandidat.
Samma dag som presidentvalet genomfördes valet till senaten i 33 delstater, val av ledamöter i representanthuset i alla delstater, guvernörsval i elva stater samt andra lokala val och folkomröstningar.
InnehÄll |
redigera UtgÄngslÀge
Det 22:a tillÀgget till den amerikanska konstitutionen tillÀt inte att Àmbetsinnehavaren, George W. Bush, kandiderade fler gÄnger, eftersom han redan hade suttit i tvÄ mandatperioder. Vicepresident Dick Cheney klargjorde innan valet att han inte Àmnade kandidera till presidentposten. DÀrmed var presidentvalet 2008 det första sedan 1928 dÀr varken sittande president eller vicepresident tÀvlade om att nomineras av sitt parti, och dessutom det första sedan 1952 dÀr ingen av de bÄda stÀllde upp som slutlig kandidat för sitt parti. Dessutom var valet speciellt i och med att demokraternas bÄda toppkandidater hör till samhÀllsgrupper som Ànnu aldrig beklÀtt presidentposten: en kvinna, Hillary Clinton, och en afroamerikan, Barack Obama. Om republikanerna hade vunnit sÄ hade John McCain blivit den Àldsta tilltrÀdande presidenten[1] och Sarah Palin landets första kvinnliga vicepresident.
Demokraternas och republikanernas parti-interna förval inleddes i delstaten Iowa den 3 januari 2008. Tidpunkten för supertisdagen var för bÀgge partierna 5 februari 2008.[2]
Partisammankomster för nominering av respektive presidentkandidat (partikonvent) hölls frÄn 25 till 28 augusti i Denver i Colorado (Demokraterna)[3] och frÄn 1 till 4 september 2008 i Saint Paul i Minnesota (Republikanerna);[4] det parti som tillhör den sittande presidenten hÄller traditionellt sitt konvent sist. Under dessa nationella partisammankomster röstar delegaterna (ombuden) frÄn de olika delstaterna om vem som ska bli partiets presidentkandidat.
redigera Valkampanjen
Valkampanjen kom att domineras av USA:s ekonomi och Irakkriget.
redigera Resultat
Icke officiella uppgifter.[5]
| Kandidat | Medkandidat | Parti | Röster | % | Elektorsröster |
|---|---|---|---|---|---|
| Barrack Obama | Joe Biden | Demokraterna | 66 624 424 | 52,7% | 365 |
| John McCain | Sarah Palin | Republikanerna | 58 182 349 | 46,0% | 162 |
| Ralph Nader | Matt Gonzalez | oberoende | 695 446 | 0,5% | 0 |
| Bob Barr | Wayne Allyn Root | Libertarian Party | 509 415 | 0,4% | 0 |
| Chuck Baldwin | Darrell Castler | Constitution | 181 612 | 0,1% | 0 |
| Cynthia McKinney | Rosa Clemente | Green Party | 151 786 | 0,1% | 0 |
| Totalt | 126 447 894 | 100,0% | 537 |
PreliminÀra resultat för respektive delstat[6]: (endast demokrater och republikaner finns med)
| Delstat | Barack Obama | John McCain | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal Röster | % | Antal elektorer |
Antal Röster | % | Antal elektorer |
|
| Alabama | 806 798 | 39% | 0 | 1 259 555 | 61% | 9 |
| Alaska | 80 340 | 36% | 0 | 136 348 | 62% | 3 |
| Arizona | 850 702 | 45% | 0 | 1 012 074 | 54% | 10 |
| Arkansas | 414 339 | 39% | 0 | 626 582 | 59% | 6 |
| Kalifornien | 6 125 805 | 61% | 55 | 3 693 865 | 37% | 0 |
| Colorado | 1 097 106 | 53% | 9 | 958 585 | 46% | 0 |
| Connecticut | 958 865 | 60% | 7 | 601 430 | 39% | 0 |
| Delaware | 255 394 | 62% | 3 | 152 356 | 37% | 0 |
| District of Columbia | 210 403 | 93% | 3 | 14 821 | 7% | 0 |
| Florida | 4 066 978 | 51% | 27 | 3 868 210 | 48% | 0 |
| Georgia | 1 811 758 | 47% | 0 | 2 022 409 | 52% | 15 |
| Hawaii | 298 555 | 72% | 4 | 110 840 | 27% | 0 |
| Idaho | 233 466 | 36% | 0 | 399 000 | 62% | 4 |
| Illinois | 3 165 302 | 61% | 21 | 1 953 507 | 38% | 0 |
| Indiana | 1 352 356 | 50% | 11 | 1 329 370 | 49% | 0 |
| Iowa | 818 172 | 54% | 7 | 677 449 | 45% | 0 |
| Kansas | 498 081 | 41% | 0 | 683 081 | 57% | 6 |
| Kentucky | 746 490 | 41% | 0 | 1 043 284 | 58% | 8 |
| Louisiana | 767 220 | 40% | 0 | 1 145 962 | 59% | 9 |
| Maine | 365 369 | 58% | 4 | 253 525 | 40% | 0 |
| Maryland | 1 406 842 | 61% | 10 | 870 990 | 38% | 0 |
| Massachusetts | 1 885 922 | 62% | 12 | 1 104 003 | 36% | 0 |
| Michigan | 2 844 271 | 57% | 17 | 2 038 420 | 41% | 0 |
| Minnesota | 1 571 798 | 54% | 10 | 1 274 567 | 44% | 0 |
| Mississippi | 512 485 | 43% | 0 | 677 758 | 57% | 6 |
| Missouri | 1 436 745 | 49,3% | 0 | 1 442 613 | 49,5% | 0 |
| Montana | 214 787 | 47% | 0 | 230 965 | 50% | 3 |
| Nebraska | 315 912 | 41% | 1 | 439 328 | 57% | 4 |
| Nevada | 531 884 | 55% | 5 | 411 988 | 43% | 0 |
| New Hampshire | 348 068 | 55% | 4 | 283 190 | 45% | 0 |
| New Jersey | 2 070 726 | 57% | 15 | 1 539 976 | 42% | 0 |
| New Mexico | 452 537 | 57% | 5 | 333 114 | 42% | 0 |
| New York | 4 319 246 | 62% | 31 | 2 551 811 | 37% | 0 |
| North Carolina | 2 115 854 | 49,9% | 0 | 2 102 761 | 49,5% | 0 |
| North Dakota | 141 113 | 45% | 0 | 168 523 | 53% | 3 |
| Ohio | 2 586 704 | 51% | 20 | 2 374 126 | 47% | 0 |
| Oklahoma | 499 329 | 34% | 0 | 951 270 | 66% | 7 |
| Oregon | 664 872 | 56% | 7 | 509 296 | 43% | 0 |
| Pennsylvania | 3 184 621 | 55% | 21 | 2 584 063 | 44% | 0 |
| Rhode Island | 275 028 | 63% | 4 | 152 197 | 35% | 0 |
| South Carolina | 796 655 | 45% | 0 | 963 767 | 54% | 8 |
| South Dakota | 170 876 | 45% | 0 | 202 999 | 53% | 3 |
| Tennessee | 1 081 074 | 42% | 0 | 1 470 160 | 57% | 11 |
| Texas | 3 514 788 | 44% | 0 | 4 450 403 | 56% | 34 |
| Utah | 294 209 | 35% | 0 | 533 646 | 63% | 5 |
| Vermont | 190 700 | 67% | 3 | 89 330 | 31% | 0 |
| Virginia | 1 791 807 | 52% | 13 | 1 636 180 | 47% | 0 |
| Washington | 938 492 | 58% | 11 | 667 461 | 41% | 0 |
| West Virginia | 297 277 | 43% | 0 | 390 326 | 56% | 5 |
| Wisconsin | 1 618 809 | 56% | 10 | 1 242 627 | 43% | 0 |
| Wyoming | 78 033 | 32% | 0 | 158 515 | 66% | 3 |
| Totalt | 64 629 649 | 52,5% | 364 | 56 888 006 | 46,2% | 162 |
redigera Kandidaterna
redigera Demokraternas nominering
- Barrack Obama, senator frÄn Illinois
redigera Avbrutna kampanjer
Följande kandidater drog tillbaka sina kandidaturer:
- Hillary Clinton, senator frÄn New York
- Mike Gravel, förutvarande senator frÄn Alaska. TillkÀnnagav 26 mars 2008 att han trÀtt över till Libertarian Party för att försöka bli nominerad som deras presidentkandidat.[7]
- John Edwards, förutvarande senator frÄn North Carolina
- Dennis Kucinich, kongressledamot frÄn Ohio
- Bill Richardson, guvernör i New Mexico
- Joe Biden (senare Obama:s vicepresidentkandidat), senator frÄn Delaware
- Christopher Dodd, senator frÄn Connecticut
redigera Republikanernas nominering
- John McCain, senator frÄn Arizona
redigera Avbrutna kampanjer
Följande kandidater drog tillbaka sina kandidaturer:
- Ron Paul, kongressledamot frÄn Texas
- Alan Keyes, förutvarande USA:s sÀndebud till FN frÄn Maryland
- Mike Huckabee, förutvarande guvernör i Arkansas
- Mitt Romney, förutvarande guvernör i Massachusetts
- Rudy Giuliani, förutvarande borgmÀstare i New York City
- Fred Thompson, förutvarande senator frÄn Tennessee
- Duncan Hunter, kongressledamot frÄn Kalifornien
redigera PrimÀrval
redigera Delegater
Delegaterna i en delstat fördelas pÄ kandidaterna efter resultatet i primÀrvalen. Delegaterna vÀljer sitt partis presidentkandidat pÄ det nationella partikonventet. Demokraterna har speciella superdelegates.[8] Det Àr delegater som ej utgÄr frÄn förvalsprocessen. De flesta Àr befattningshavare och uppsatta inom partiet, som Àr villiga att understödja partiets favoritkandidat. Republikanerna har bundna och obundna delegater. Av Demokraternas 4 234 (tidigare 4 050)[9] delegater Àr 3 438 (tidigare 3 253) bundna delegater och 797 superdelegater. Republikanerna har 2 380 delegater, varav 1 917 bundna och 463 obundna. 123 av de obundna delegaterna Àr ledamöter av Republican National Convention (RNC).
| Demokraterna (4 234) | Republikanerna (2 380) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Valda delegater |
Superdelegater | Sammanlagt | Kandidat | Valda delegater |
Obundna delegater |
Sammanlagt |
| Barack Obama | 1 761 | 393 | 2 154 | John McCain | 1 432 | 85 | 1 517 |
| Hillary Clinton | 1 636 | 287 | 1 923 | Mike Huckabee | 272 | 3 | 275 |
| John Edwards | 13 | 0 | 13 | Mitt Romney | 255 | 0 | 255 |
| Ron Paul | 30 | 0 | 30 | ||||
| Kvar att fördela | 115 | 179 | 294 | Kvar att fördela | 0 | 320 | 320 |
| Segrare behöver 2 118 | Segrare behöver 1 191 | ||||||
Angivelserna av superdelegater och obundna delegater grundar sig pĂ„ icke-bindande stöduttalanden, sĂ„ kallade endorsements, som dessa har gjort. De som inte har gjort ett sĂ„dant tillkĂ€nngivande rĂ€knas under âKvar att fördelaâ. Dessa delegaters slutliga röstande kan trots det skilja sig frĂ„n det förvĂ€ntade, dĂ„ de nĂ€rsomhelst kan byta sida.
redigera Opinionsundersökningar
redigera PrimÀrvalen
redigera Demokratiska partiet
21â25 maj 2008 (medel av tre undersökningar, se Opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelsksprĂ„kiga Wikipedia)
- Barack Obama 50 %
- Hillary Rodham Clinton 44 %
- Ăvriga/ej svar 8 %
redigera Republikanska partiet
21â24 maj 2008 (medel av tre undersökningar, se samma artikel som ovan)
- John McCain 59 %
- Mike Huckabee 24 %
- Ăvriga/ej svar 8 %
redigera Presidentvalet
Dessa opinionsundersökningar görs sÄ att folk fÄr vÀlja vilken av en given demokratisk och en given republikansk kandidat de skulle rösta pÄ.
| Kandidater | Utfall | Undersökningsperiod |
|---|---|---|
| Barack Obama mot John McCain | 49 % mot 44 % | 29-30 oktober (medel av 6 undersökningar) |
| KÀlla: Opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelsksprÄkiga Wikipedia. | ||
Om opinionsundersökningar per delstat analyseras, och delstatsvinnare ges det antal elektorer som hör till staten, fÄs följande resultat (avser oktober 2008):
- Obama - sÀkra delstater: 254 elektorer, 20 delstater
- Obama - troliga delstater: 84 elektorer, 6 delstater
- McCain - sÀkra delstater: 118 elektorer, 14 delstater
- McCain - troliga delstater: 35 elektorer, 5 delstater
- Oklara delstater: 47 elektorer, 5 delstater
- Det finns 538 elektorer och hÀlften Àr 269. Det Àr lÄngtifrÄn sÀkert att folk röstar som de uppgett i undersökningar.
- KÀlla: Statewide opinion polling for the United States presidential election, 2008 i engelsksprÄkiga Wikipedia.
redigera Perspektiv
Amerikanerna tenderar att vÀlja personer med erfarenhet av exekutiva politiska funktioner, det vill sÀga tidigare guvernörer och vicepresidenter, till presidentÀmbetet framför exempelvis kongressledamöter. Senast en person som inte hade denna bakgrund valdes var 1960, dÄ senator John F. Kennedy valdes till president. I 2008 Ärs val Àr dock sÄvÀl demokraternas kandidat, Obama, som republikanernas dito, McCain, senatorer.
redigera Dyraste presidentvalet i USA:s historia
Michael Toner, chef över USA:s federala valmyndighet, Federal Election Committee (FEC), utgÄr frÄn att presidentvalet 2008 kommer att bli det dyraste i USA:s historia. Toner menar pÄ att de sammanlagda utgifterna kommer att uppgÄ till mer Àn en miljard dollar. Dessutom Àr han av den Äsikten, att en kandidat vid slutet av 2007 mÄste ha minst 100 miljoner doller i valkampanjmedel till sitt förfogande, för att tas pÄ allvar och ha chans över hela landet.[10]
redigera Valkampanjdonationer frÄn januari 2007 till maj 2008
Varje amerikansk medborgare fÄr donera högst 4 600 dollar till varje kandidat under en presidentvalkampanj, vardera 2 300 dollar i för- och huvudvalkampanjerna.[11]
Lobbygrupper, sÄ kallade Political Action Committees, fÄr likasÄ ge bidrag upp till en faststÀlld övre grÀns. Kandidaterna lÀgger ocksÄ till en del av sin egen förmögenhet.
För alla kandidater utgör enskilda donationer frÄn medborgare den största bidragskÀllan. Barack Obama Àr den enda kandidaten som uttryckligen avstÄr frÄn andra donationer.
| Kandidat | KÀlla | GÄvointÀkter i dollar |
Kampanjutgifter i dollar |
Ă
terstod (âcash-on-handâ) i dollar |
Skulder i dollar |
|---|---|---|---|---|---|
| Barack Obama (D) | K | 295 515 894 | 252 368 560 | 43 147 334 | 304 163 |
| John McCain (R) | K | 121 881 173 | 90 289 371 | 31 591 802 | 1 268 974 |
Utslagna kandidaters kampanjfinansiering
| Kandidat | KÀlla | GÄvointÀkter i dollar |
Kampanjutgifter i dollar |
Ă
terstod (âcash-on-handâ) i dollar |
Skulder i dollar |
|---|---|---|---|---|---|
| Hillary Clinton (D) | K | 221 704 583 | 192 038 129 | 29 666 454 | 19 480 893 |
| Mitt Romney (R) | K | 111 115 777 | 111 069 181 | 60 421 | 44 300 000 |
| Rudolph Giuliani (R) | K | 65 531 287 | 65 336 729 | 194 558 | 3 628 117 |
| John Edwards (D) | K | 56 627 724 | 55 821 961 | 805 763 | 14 923 |
| Ron Paul (R) | K | 34 920 537 | 30 207 868 | 4 715 092 | inga |
| Bill Richardson (D) | K | 24 319 862 | 24 319 203 | 659 | 317 494 |
| Fred Thompson (R) | K | 24 102 904 | 23 723 349 | 379 555 | 107 905 |
| Mike Huckabee (R) | K | 16 365 788 | 16 331 311 | 34 477 | 74 449 |
redigera Se Àven
redigera KĂ€llor
- Denna artikel Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, PrÀsidentschaftswahl in den Vereinigten Staaten 2008, 9 juni 2008.
- ^ FrĂ„ga: Ăldsta presidenten?, svt.se, 3 oktober 2008.
- ^ Presidential Primaries auf nass.org
- ^ Denver lands Democratic convention
- ^ http://www.twincities.com/mld/twincities/news/breaking_news/16410827.htm
- ^ http://hosted.ap.org/dynamic/files/specials/election_night_2008/election_map_premium/index.html?SITE=NCSHE
- ^ BBC
- ^ Gravel
- ^ n-tv.de: Super-Delegierte & Co.
- ^ SPIEGEL ONLINE: Clintons nÀchste Hoffnung zerstört
- ^ New York Daily News: Next presidential election is likely to cost $1 billion 16 januari 2007
- ^ Opensecrets.org: Ăbersicht der Wahlkampfspenden 22. Mai 2008
redigera Externa lÀnkar
Wikinews har nyheter relaterade till Presidentvalet i USA 2008
|
||||||||||||||||||||
| Presidentval i USA |
|---|
|
1789 âą 1792 âą 1796 âą 1800 âą 1804 âą 1808 âą 1812 âą 1816 âą 1820 âą 1824 âą 1828 âą 1832 âą 1836 âą 1840 âą 1844 âą 1848 âą 1852 âą 1856 âą 1860 âą 1864 âą 1868 âą 1872 âą 1876 âą 1880 âą 1884 âą 1888 âą 1892 âą 1896 âą 1900 âą 1904 âą 1908 âą 1912 âą 1916 âą 1920 âą 1924 âą 1928 âą 1932 âą 1936 âą 1940 âą 1944 âą 1948 âą 1952 âą 1956 âą 1960 âą 1964 âą 1968 âą 1972 âą 1976 âą 1980 âą 1984 âą 1988 âą 1992 âą 1996 âą 2000 âą 2004 âą 2008 âą 2012 |
| Relaterade artiklar |
| USA:s presidenter ⹠USA:s vicepresidenter ⹠Supertisdagen ⹠PrimÀrval i USA ⹠Konvent ⹠Elektorskollegiet i amerikanska presidentval |
