ï»ż

 

 Denna artikel anses undermÄlig och behöver kvalitetskontrolleras för att leva upp till Wikipedias artikelstandard.
Diskutera frÄgan pÄ diskussionssidan och förbÀttra gÀrna artikeln. Var uppmÀrksam pÄ artikelns innehÄll.
11 september-attackerna.
"Terrorister" omdirigerar hit, för filmen, se Terrorister (film).

Terrorism (av latinets terror, "skrÀck", "Ängest", ytterst av terreo, "skrÀmma") definieras oftast som aktioner dÀr vÄld, eller hot om vÄld, anvÀnds mot civilpersoner eller civila institutioner för att skapa skrÀck eller politisk instabilitet och dÀrigenom nÄ ett politiskt syfte.

InnehÄll

redigera Definition

Terrorism förknippas oftast med smÄ grupper eller nÀtverk utan formell makt. En del anser ocksÄ att definitionen kan appliceras pÄ staters avsiktliga angrepp mot civila personer eller institutioner (till exempel att under pÄgÄende krig föra en etnisk eller social rensning), vilket enligt denna definition kallas för statsterrorism (se Àven genocid). Begreppet Àr mycket omstritt och politiskt kontroversiellt,[1] det finns i dagslÀget ingen definition som Àr allmÀnt vedertagen.

Termen terrorism och terroristbrott introducerades den 27 januari 1977) som en juridisk term,kĂ€lla behövs och fĂ„tt populariserad innebörd pĂ„ senare tid, efter att USA förklarat "krig mot terrorismen". Inom EU har man enats om Europeisk konvention om undertryckande av terrorism (European Convention on the Suppression of Terrorism) (1977) och TREVI-systemet (1976)[2] för samarbete mellan europeiska lĂ€nder (frĂ„n början gĂ€llde fördraget den Europeiska gemenskapen och senare utökad för hela EU). Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren i Maastrichtfördraget (1992). Ett annat steg för samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hade som mĂ„l att introducera Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen.

I Europa har IrlÀndska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Baskiska separatiströrelsen (ETA) i Spanien fört sin politiska kamp med hjÀlp av terrorism. Ett exempel pÄ en grupp som normalt inte rÀknas som en terroristorganisation Àven om de anvÀnt vÄld för att uppnÄ ökat regionalt sjÀlvbestÀmmande Àr UCK-gerillan som varit verksamt i den sydserbiska provinsen Kosovo. Detta frÀmst eftersom behandlingen av den albansktalande minoriteten ansetts sÄ repressiv att ett motstÄnd med vissa vÄldsmÀssiga inslag ansetts moraliskt berÀttigat. MotstÄnd mot lika repressiva regeringar i andra lÀnder betecknas dock allmÀnt som terrorism, vilket visar hur politiskt fÀrgad termen Àr.

Även attentat utförda av religiösa sekter, till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995, rĂ€knas i normalfallet som terrordĂ„d. Detta Ă€ven om det politiska syftet varit nĂ„got oklart.

En terrorgrupps motiv och syfte med en aktion varierar brett. Den numera upplösta vÀsttyska Röda armé-fraktionen hade som mÄl att genom terror medverka till en ökad statlig repression och pÄ sÄ sÀtt fÄ arbetarklassen att mobilisera. Spanska ETA har som mÄl att skapa en sjÀlvstÀndig baskisk stat. Den mest kÀnda och omdiskuterade sÄ kallade terrorgruppen, al-Qaida, har som mÄl att befria den muslimska vÀrlden frÄn icke-islamiskt inflytande. Numera Àr al-Qaida en plattform och inte en hierarkiskt uppbyggd organisation. De olika terrorcellerna saknar gemensam administration och ledarskap och har inte samma finansiÀrer.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 mot USA inleddes ett USA-lett krig mot terrorismen; USA:s president George Bush har sjÀlv refererat till kriget som ett "korstÄg mot terrorismen". Uttalandet har senare kritiserats av muslimska lÀnder som Àr allierade med USA och stöder kriget mot terrorismen, men inte delar VÀst positiva syn pÄ korstÄgen. Kriget riktar sig inte bara mot terrororganisationer men Àven pÄstÄdda stödjande stater, sk "skurkstater". Kriget mot terrorismen anvÀnder sig Àven av preventiva ÄtgÀrder som internationellt ses som kontroversiella.

redigera Indelning

Terrorism kan indelas pÄ olika sÀtt, vanligast Àr en indelning som utgÄr frÄn organisationerna och deras mÄl:

  • Nationell terrorism
  • Internationell terrorism
  • Statsterrorism

Man kan ocksÄ dela in efter den grundlÀggande ideologin: nationell terrorism, religiös terrorism, rasistisk terrorism (nazism), högerterrorism (högerextremism), vÀnsterterrorism (vÀnsterextremism), anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skrÀckvÀlde" 1793).

PÄ senare tid har det Àven diskuterats om informationskrigsföring (av engelska information warfare) skulle vara en terrorinriktning, vilket antyder en indelning som utgÄr frÄn metoden.

redigera Nationell terrorism

UppstÄr vanligast pÄ grund av politiska och sociala konflikter. Aktionerna verkar inom de nationella grÀnserna.

redigera Svensk nationell terrorism

Inom Sverige finns knappast nÄgon gruppering som anvÀnder sÄ mycket vÄld att de kan klassas som terrorister. SÀkerhetspolisen anser frÀmst tvÄ grupper kunna utgöra hot: vit makt-miljön och autonoma miljön.[3] I dessa finns grupper, individer och nÀtverk som Àr beredda att anvÀnda vÄld, hot eller tvÄng för att nÄ politisk vinning eller hindra enskilda individer frÄn att utöva sina grundlagsfÀsta fri- och rÀttigheter. Exempel pÄ en grupp i vit makt-miljön som begÄtt vÄldsbrott Àr Svenska motstÄndsrörelsen. Exempel pÄ en grupp i autonoma miljön som begÄtt vÄldsbrott Àr Antifascistisk aktion.

Även om vit makt-miljön och autonoma miljön inte utgör ett allvarligt hot mot demokratin sĂ„ hindrar de enskilda personer frĂ„n att utöva sina lagstadgade fri- och rĂ€ttigheter och kan ocksĂ„ utgöra ett hot mot allmĂ€n ordning och sĂ€kerhet. AnvĂ€ndningen av vĂ„ld och olagliga metoder har ökat de senaste Ă„ren.[4]

redigera Internationell terrorism

UppstÄr liksom nationell terrorism oftast pÄ grund av politiska och sociala konflikter, men aktionerna riktar sig Àven utanför de nationella grÀnserna. för att orsaka skada som gynnar gruppens intressen.

redigera Statsterrorism

Statsterrorism Àr en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung frÄn en statsledning, det vill sÀga att en stats regering arrangerar terroristdÄd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra lÀnders befolkningar. OcksÄ om termen normalt anvÀnds om terrorhandlingar skilda frÄn egentligt krig, passar mÄnga aktioner inom krigföring allmÀnt in pÄ terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna pÄ angrepp frÄn motstÄndsrörelser under andra vÀrldskriget, som exempelvis kunde innebÀra avrÀttningar av slumpvis valda civila, Àr terrorism om man inte enkom undantar sÄdant frÄn definitionen.

redigera Historik

Seloterna brukar utnÀmnas till historiens första terrorister. Vid tiden för Kristi födelse kÀmpade de mot det romerska imperiets ockupation. En annan tidig form av terrorism var grupper av muslimska assassiner, som var starkt inspirerade av seloterna.

Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan), IRA, ETA och PLO.

Efter att terrorismen minskat i omfattning under 1990-talet, intrÀffade den 11 september 2001 ett av tidernas mest mediala och uppmÀrksammade terroristdÄd, dÄ fyra passagerarflygplan kapades och kraschades, varav tvÄ flögs rakt in i World Trade Center i New York och ett störtades i Pentagon; uppemot 3000 mÀnniskor miste livet. En majoritet av kaparna var dock saudiarabiska medborgare. Usama bin Ladin och hans terroristnÀtverk al-Qaida har blivit utpekade som terrorangreppets hjÀrna.

redigera Organisationer

Terroristorganisationer Àr organisationer som anvÀnder sig av vÄld mot civila för att uppnÄ sina politiska mÄl. En "arbetsdefinition" som anvÀnds av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) Àr "det systematiska utnyttjandet av illegitimt vÄld, av icke-statlig, substatlig aktör, eller statlig aktör som anvÀnder 'klienter' (statsstödd terrorism) för att uppnÄ vissa specifika mÄl. Dessa mÄl kan vara politiska, sociala eller religiösa beroende pÄ gruppen i frÄga. Terrorismen blir internationell nÀr dÄdet utförs utanför de grÀnser som definierar en specifik grupps/individs ursprungsland, eller nÀr medborgare frÄn samma ursprungsland utgör mÄl för terrorn och dÄdet utförs i ett tredje land".

Uttrycket "en mans terrorist Ă€r en annan mans frihetskĂ€mpe" brukar anvĂ€ndas för att rĂ€ttfĂ€rdiga terrorism. Även om en titulerad frihetskĂ€mpe med rĂ€tta kan kalla sig just "frihetskĂ€mpe", utesluter det inte att han anvĂ€nder sig av terrordĂ„d för att sĂ€tta skrĂ€ck i etablissemanget och befolkningen för att nĂ„ sina mĂ„l. Man kan dĂ€rför göra skillnad pĂ„ medel (terrordĂ„d) och den moraliska bedömningen av utföraren utifrĂ„n hans politiska mĂ„l (terrorist eller frihetskĂ€mpe). Ett terrordĂ„d Ă€r ett terrordĂ„d oavsett vem som utför den.

Eftersom vÄld som pÄtryckningsmetod i politiska sammanhang Àr vanligt stÀmmer definitionen ovan in pÄ vÀldigt mÄnga organisationer. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte Àr oftast en subjektiv bedömning. Den som har makten har ocksÄ tolkningsföretrÀdet. Nelson Mandela och ANC utpekades i alla Är som terrorister av den sydafrikanska rasistiska vita regimen (se apartheid), likasÄ kallade de tyska nazisterna under andra vÀrldskriget alla i franska folkets motstÄndsrörelse för terrorister. En definition av "terrorist" som alla Àr överens om existerar inte.

redigera Litteratur

  • Björn Kumm, Terrorismens Historia , ISBN 91-89442-51-2, Lund 2003
  • HansĂ©n/Nordqvist: Kommando Holger Mains. Ordfront 2005.
  • Bommi Baumann: Hur det hela började. Författarförlaget 1976.
  • Steve Sem-Sandberg: Theres. Modernista 2004.
  • Noam Chomsky 9-11. Seven Stories Press, 2001.

redigera Se Àven

redigera Noter

  1. ^ Se ipsnews.net för en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN, med hÀnsyn till statsterrorism och befrielseorganisationer
  2. ^ I franska skrifter förekommer uttydning av TREVI som Terrorisme, Radicalisme, Extrémisme et Violence Internationale; det finns ingen officiell tolkning
  3. ^ Politisk extremism. SĂ€kerhetspolisen. LĂ€st 10 november 2008.
  4. ^ Konfrontationer mellan miljöerna. SÀkerhetspolisen. LÀst 10 november 2008.
Rowery | Rowery
Wiertarki • SimLock • Kreskowki • Kreskowki • Organy • Kreskowki • SimLock • Pojazdy • Tapety • Krajobrazy • Lalki • Kosmetyki • DoƂadowania • Wypadki • Koszykowka