| Denna artikel innehÄller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. RÀtta gÀrna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid pÄ diskussionssidan varför du anvÀnt mallen. |
| Republikanska partiet |
|
|---|---|
| Partiordförande | Mel Martinez |
| Gruppledare i senaten | Mitch McConnell |
| Gruppledare i representanthuset | John Boehner |
| Grundat | 28 februari 1854 |
| Huvudkontor | 310 First Street SE Washington, D.C. 2003 |
| Politisk ideologi | Konservatism, Ekonomisk liberalism, Nykonservatism |
| Internationellt samarbetsorgan | International Democrat Union |
| FÀrg(er) | Röd, vit och blÄ 1 |
| Webbplats | www.gop.com |
| 1 BÄda de tvÄ stora partierna i USA anvÀnder fÀrgerna frÄn USA:s flagga. Röd anvÀnds oftast, men inofficiellt, av media för att beteckna Republikanska partiet. | |
Republikanska partiet (engelska: Republican Party), Republikanerna, Ă€r ett politiskt parti i USA, formellt bildat 1854. Ăven kallat GOP, vilket stĂ„r för Grand Old Party.
Det vann regeringsmakten pÄ slaverifrÄgan 1860 under Abraham Lincolns ledning och innehade dÀrefter samtliga presidenter med undantag för Grover Cleveland fram till 1912, dÄ de progressiva och konservativa falangerna splittrades i enskilda partivÀsenden, varpÄ demokraten Woodrow Wilson vann valet. Det Ätertog enat regeringsmakten i valet 1920 med stor majoritet under den populÀre presidenten Hardings ledning. Vid valet 1932 innebar den stora depressionen ett bakslag i form av massivt nationellt missnöje riktat mot partiet, varpÄ man befann sig i opposition fram till 1952, dÄ generalen och politikern Eisenhower erövrade Vita Huset. Hans vicepresident Richard Nixon förlorade valet 1960 med knapp marginal till John F. Kennedy men Ätererövrade initiativet 1968. Sedan dess har partiet vunnit sex och förlorat fyra presidentval. Partiet befinner sig för nÀrvarande i regeringsstÀllning (till 20 januari 2009) sedan 2001, dÄ George W. Bush eftertrÀdde demokraten Bill Clinton i Vita Huset.
InnehÄll |
redigera Historia
Abraham Lincoln var den förste republikanske presidenten 1861. Den centrala politiska frÄgan i partiets tidiga historia var avskaffandet av slaveriet. Efter inbördeskriget kom republikanerna att bli det starkare partiet i USA fram till och med demokraten Franklin D Roosevelt och the New Deal. Det starkaste stödet fanns till att börja med i nordstaterna. Partiet kom efterhand att förknippas med industri- och finansintressena, Àven om mer socialreformistiska riktningar tidvis gjorde sig gÀllande. Protektionismen var Àven mer utbredd bland republikanerna Àn demokraterna. Under 1900-talet har partiet utvecklats till det mer konservativa av USA:s tvÄ dominerande partier. I takt med detta har partiets vÀljarbas delvis förÀndrats. Det tidigare starka stödet i nordstaterna har minskat, samtidigt som stödet i sydstaterna ökat, dÄ konservativa demokrater i ökad utstrÀckning börjat rösta republikanskt som ett svar pÄ att det demokratiska partiet blivit mer socialliberalt pÄ nationell nivÄ. Vissa stater i mellanvÀstern har lÀnge varit starka republikanska fÀsten.
redigera Politik
Inom amerikansk politik har republikanerna generellt kommit att bli det mer konservativa eller högerinriktade av de bÄda större partierna. Partiet föresprÄkar generellt lÄga skatter och Àr mer skeptiskt Àn demokraterna till omfattande offentliga vÀlfÀrdssystem. Vidare Àr partiet för ett starkt militÀrt försvar och kriget mot terrorismen. Partiet Àr generellt sett konservativt i vÀrdefrÄgor, frÀmst baserat pÄ ett traditionellt kristet perspektiv. Bland annat Àr partiernas representanter ofta restriktiva i synen pÄ Àktenskap för homosexuella och aborter. Dock finns det Àven grupper inom partiet som har en mer liberal syn i dessa frÄgor.
Generellt kan dock sÀgas att det republikanska partiet stÄr avsevÀrt mycket lÀngre till höger Àn partierna pÄ högerkanten i Europa. Detta gÀller i synnerhet vid en jÀmförelse med Sverige. Moderaterna och kristdemokraterna Àr annars de partier just nu i Sveriges riksdag som ligger nÀrmast det republikanska partiet, trots detta sÄ pÄminner bÄda dessa partiers politiska agenda mer om den liberalism som demokraterna stÄr för.
redigera Se Àven
- Republican National Committee
- Demokratiska partiet
- Amerikanska partier
- Amerikanska presidenter
- Lista över republikanska presidentkandidater
- Röda och blÄ delstater i USA
redigera Externa lÀnkar
- Republikanska partiet - Officiell webbplats
