Peter Nicolai Arbo, född den 18 juni 1831, död den 14 oktober 1892, var en norsk konstnÀr som framförallt blivit kÀnd genom att ha specialiserat sig pÄ historiska och norröna mytologiska motiv.
InnehÄll |
redigera Hem och familj
Peter Nicolai Arbo vÀxte upp pÄ Gulskogens gÄrd vid Drammenselva. I dag ligger gÄrden centralt i bydelen Gulskogen i Drammen, men pÄ Arbos tid lÄg den i lantlig miljö. Arbos far var överlÀraren Christian Fredrik Arbo. Modern hette Marie Christiane von Rosen. Arbos bror, Carl Oscar Eugen Arbo, var militÀrlÀkare och banbrytande inom norsk antropologisk forskning, speciellt inom studiet av kort- och lÄngskallighet.
ArboslĂ€kten kan hĂ€rledas till ĂrĂž i Danmark, och namnet Arbo Ă€r troligtvis en avledning av ArĂžbo. SlĂ€kten kom till Norge med Peter Arbo (1689â1761) som startade ett virkesprojekt pĂ„ StrĂžmsĂž.
redigera Utbildning och konstnÀrsliv
Arbo började sin konstutbildning med att vara ett Ă„r vid Helsteds Tegneskole i Köpenhamn 1851â1852. Efter det reste han till DĂŒsseldorf och studerade vid konstakademin dĂ€r frĂ„n 1852. Mellan 1853 och 1855 studerade Arbo under Karl Ferdinand Sohn, professor i figurmĂ„leri, och frĂ„n 1857â1858 under J. E. HĂŒnthen som var djurmĂ„lare. Under HĂŒnthen var det sĂ€rskilt hĂ€stmĂ„lerier Arbo arbetade med, och han utvecklades till en utmĂ€rkt skildrare av hĂ€star.
I DĂŒsseldorf var han en tid privatelev hos historiemĂ„laren C. Mengelberg. Han hade ocksĂ„ kontakt med Adolph Tidemand och blev god vĂ€n med Hans Fredrik Gude. Tidemand och Gude var bĂ„da professorer vid konstakademin i DĂŒsseldorf.
1861 flyttade Arbo hem till Norge och gav sig Äret efter ut pÄ en studieresa i hemlandet tillsammans med Gude och Frederik Collett. 1863 mÄlade han den förste versionen av Hesteflokk pÄ hÞyfjellet, ett motiv han senare Äterkom till flera gÄnger. Versionen frÄn 1889 finns idag pÄ Nasjonalgalleriet och rÀknas bland Ardos viktigaste verk.
Mellan 1863 och 1871 bodde Arbo för det mesta i Paris. Han gifte sig som 43-Ă„ring 1882 med den 23 Ă„r yngre konstutbildade Eliza Thomas (1854â1921) i Meudon utanför Paris. De bosatte sig pĂ„ Oscarsgate 43 i Oslo (dĂ„varande Kristiania).
redigera Arbo som illustratör
redigera "Axvalla-album"
Efter uppdrag frÄn förlÀggaren Christian TÞnsberg tecknade Arbo olika motiv frÄn den stora norsk-svenske miltÀrövningen vid Axvalla 1858. FrÄn teckningarna tarbetade han tio litografier: "Borgen med omgivelser", "Udsigt over den vestlige delen av leiren", "Bivoukscene", "St Hans Aftens-fornÞielse", "Rast i skoven", "Parti af fÊgtningen" (tvÄ planscher), "Parti af cavalleri-leiren", "Gudstjenesten" og "Parti af den store defilering".
Albumet kom ut 1858 och pÄ titelbladet stod: Axvalla-album : en Cyklus Mindeblade tegnede af P. N. Arbo ; og ledsagede med en oplysende Text; udgivet og forlagt af Chr. TÞnsberg.
redigera "Billeder af Norges Historie"
1860 gav Christian TÞnsberg ut Billeder af Norges Historie, en kortversion av P. A. Munchs Det norske folks historie. Detta var tÀnkt som ett större verk frÄn början, men 1860 hade TÞnsberg ekonomiska svÄrigheter (mycket pÄ grund av just P. A. Munchs Det norske folks historie) och bildverket utkom bara med ett hÀfte.
Arbo levererade tre akvareller till TĂžnsberg som grund för hĂ€ftet: "Olav Tryggvasons ankomst til Norge", "Olav Tryggvason kĂ„res til konge pĂ„ Ăreting" och "Olav den helliges fall i slaget pĂ„ Stiklestad".
PĂ„ titelbladet stod det Billeder af Norges Historie tegnede af P.N. Arbo og ledsagede af en kort oplysende Text efter P.A. Munch.
redigera "Norske Folke og Huldre-Eventyr"
1879 utkom AsbjÞrnsens och Moes Norske Folke og Huldre-Eventyr illustrerad av norska konstnÀrer som ett tvÄbandsverk. Band I innehÄller Norske Folke og Huldre-Eventyr i udvalg ved P. Chr. AsbjÞrn"sen illustrerat av bland andra Hans Gude, Otto Sinding, Adolph Tidemand, Erik Werenskiold och Peter Nicolai Arbo. Bara tvÄ av teckningarna Àr Arbos, en till "Per Gynt" och en till "Jutulen og Johannes Blessom". I senare utgÄvor av Àventyren, som "Norske kunstneres billedutgave" frÄn 1939, Àr originalteckningarna Ätergivna utan att ha gÄtt omvÀgen via stick, och dÀr finns ocksÄ nÄgra fler Arbo-illustrationer.
redigera "Billeder til Norgeshistorien for Skolen og Hjemmet"
FörlÀggaren AsbjÞrn Knutsen tog i Billeder til Norgeshistorien for Skolen og Hjemmet Äter upp idén frÄn Christian TÞnsbergs Billeder af Norges Historie. Arbo levererade elva teckningar till verket, och fick hÀr chans att anvÀnda nÄgra av de arbeten som TÞnsberg inte anvÀnde.
redigera Galleri
 Valkyria, 1865 |
 Hervors död |
||
 HĂ„kon den gode, 1860 |
redigera KĂ€llor
- Artikeln Àr, helt eller delvis, en översÀttning frÄn norska Wikipedia.
redigera Se Àven
Wikimedia Commons har media som rör Peter Nicolai Arbo.
