Kogg Ă€r en skeppstyp som etablerades av tyska Hansan under medeltiden. Koggarna kan sĂ€gas vara en viktig symbol för hela den medeltida kulturen i inte minst Ăstersjön. Genom de lastdryga koggarna utvecklades sjöhandeln i Skandinavien under 1200-talet. Som ett resultat av detta grundades ett flertal nordiska kuststĂ€der.
InnehÄll |
redigera Historia
En kogg var en dĂ„tidens âvĂ€rstingâ inom skeppsbyggartekniken. Genom LĂŒbecks etablering vid mitten av 1100-talet och sammanslutningen av stĂ€derna i norra Tyskland till ett Hansaförbund, övertog Hansan snabbt kommandot nĂ€r det gĂ€llde handeln över havet i norra Europa. För Hansan gĂ€llde det att göra skeppen sĂ„ lastrymliga som möjligt för att stora vinster skulle kunna uppnĂ„s. De ursprungliga nordiska skeppen av vikingatyp var visserligen snabba och kunde gĂ„ in pĂ„ grunda strĂ€nder, men de var alla, med undantag av de sĂ„ kallade knarrarna, dĂ„liga lastare. Med koggarna introduceras en helt ny skeppstyp i norra Europa. I koggarna upptrĂ€der till exempel för första gĂ„ngen den sĂ„ kallade kravelltekniken. Skeppen tillverkades ocksĂ„ pĂ„ ett helt annorlunda sĂ€tt Ă€n vad fallet var för vikingaskeppen. I stĂ€llet för att klyva bordsplanken sĂ„gades dessa. Skeppens lĂ€ngd lĂ„g pĂ„ drygt tjugo meter, de var breda och höga och lastdryga. En enda normalstor kogg kunde ta upp emot 80 ton last. Det behövdes ordentligt med lastutrymme. I bevarade rĂ€kenskaper för Ă„ren 1398-1400 infördes t.ex. enbart frĂ„n Malmö till LĂŒbeck 32.600, 27.800 respektive 29.100 stora tunnor med sill. LĂŒbeck var endast en av mĂ„nga stĂ€der som Malmö dĂ„ handlade med. Dessa silltransporter har dessutom skett under en begrĂ€nsad period under tidig höst. Bilden av koggtrĂ€ngsel pĂ„ Malmö redd Ă€r nog sĂ„ tydlig!
Det första omnÀmnandet av en kogg Àr Äret 1206 under en tysk undsÀttningsaktion till Riga. I nordvÀstra Jylland har det hittills Àldsta kÀnda fyndet av en kogg grÀvts fram. I Bremens hamn gjordes Är 1962 ett unikt fynd av en mycket vÀlbevarad kogg. Denna kogg Àr 23,5 meter lÄng och 7,5 meter bred. 40 stycken sÄ kallade spant bygger invÀndigt upp ett konstruktionsskelett till vilket bordplankorna Àr fÀsta. Höjden midskepps Àr 5,3 meter och vid det pÄbyggda akterkastellet 7,5 meter. Skeppet Àr genom sÄ kallad Ärsringsdatering daterat till ca 1380.
Fynd av koggar, dock mindre vÀlbevarade Àn Bremerkoggen, finns pÄ ett flertal platser i norra Europa: Zuiderzee och Almere i Holland, frÄn Danmark Kolding, i Vejbystrand och den sÄ kallade Lille Kreme-koggen. I Norge finns koggfynd frÄn Sellöerne och i Sverige frÄn Helgeandsholmen, Mollösund, Bossholmen vid Oskarshamn och Skanör.
redigera Definition av en kogg
De mest iögonfallande karaktÀrsdragen för en kogg Àr att den endast hade en mast. En kogg hade ocksÄ en flat botten, vilken gjorde det möjligt för skeppet att vid ebb bli stÄende utan att vÀlta. Den flata botten var byggd i sÄ kallad kravellteknik (bordplanken ligger stumt mot varandra). De höga sidorna var dÀremot klinkbyggda (bordplanken överlappar varandra). Ett annat kÀnnetecken för en kogg Àr att de tvÀrsgÄende bjÀlkarna, sÄ kallade "betabjÀlkar", skjuter ut genom skrovsidorna.
Rent tekniskt Àr en listning av alla de konstruktionsmÀssiga sÀrdrag som kÀnnetecknar en kogg följande:
1. Enmastad rÄseglare, det vill sÀga den har endast en mast försedd med rÄsegel.
2. Flat kölbrÀda istÀllet för en egentlig köl.
3. Ett mellanstycke (en form av naturvuxet knÀ) mellan köl och stÀv.
4. VĂ€xling mellan kravellbyggd botten och klinkbyggd sida, ungefĂ€r i det sĂ„ kallade âslagetâ.
5. TÀtning av mossa som hÄlls pÄ plats av trÀlister vilka fastspikats i skrovet med fjÀrilsformade jÀrnbleck.
6. FastsÀttning av lÄnga spikar med stora huvuden, vilka hamrats igenom trÀet, böjts och hamrats tillbaka, sÄ kallade omböjda spikar. Tekniken var snabbare att anvÀnda Àn den tidigare nitningstekniken.
7. TvÄ kraftiga trÀstockar lagda tillsammans bildar stÀvarna. De översta bordplanken gÄr förbi den inre trÀstocken och Àr fastsatta i den yttre medan de nedre bordplanken endast Àr fÀsta i det inre trÀstocken.
8. Skeppet ska i tvÀrform vara U-format.
9. TvÀrbalkarna gÄr igenom skrovsidorna.
10. Den flata bottnen Àr uppsvÀngd i för och akter för att förhindra att skeppet sugs fast pÄ en tidvattensstrand.
redigera SpÀnnande koggforskning
Forskning kring koggen Àr ett spÀnnande och lÄngtifrÄn avslutat kapitel i vÄr nordiska historia. Genom fyndet och dateringen av Bremenkoggen Är 1962 hade man fÄtt en tÀmligen sÀker bild av koggens detaljutseende ⊠trodde man. En fullskalekopia byggdes och sjöegenskaperna kunde testas. Resultaten visade att hon Àr mycket sjövÀrdig men har relativt dÄliga segelegenskaper. Man har till exempel vid seglats varit tvungen att avvakta bra vÀder med rÀtta vindar.
Genom det spÀnnande koggfyndet som Fotevikens Museum gjorde utanför Skanör Är 1992 och de efterföljande marinarkeologiska undersökningarna har nytt ljus kastats över koggproblematiken. Skanörskoggen har jÀmfört med Bremenkoggen en kraftig indragning av skrovet speciellt i akterpartiet. Detta kunde tyda pÄ att hon varit en bÀttre seglare. ByggÄret ca 1390 ligger mycket nÀr Bremerkoggen datering till Äret 1380. Vi har alltsÄ numera tack vara Fotevikens Museums undersökningar tvÄ koggfynd frÄn ungefÀr samma tillverkningstid men med delvis annorlunda utseende. Hur seglade dÄ Skanörskoggen? Det kunde man endast fÄ reda pÄ genom att bygga en fullskalekopia av Skanörskoggen.
PÄ förslag av Fotevikens Museum beslöt Malmö stad att rekonstruera bÄde Skanörskoggen och Almerekoggen frÄn Holland. Med Fotevikens Museum som projektledare byggdes under Ären 1998-2003 kopior av dessa tvÄ skepp i Malmö. Det visade sig redan vid provseglingen av Skanörskoggen att denna har förtrÀffliga sjöegenskaper. Genom denna forskning har dÀrför nu bilden av de medeltida koggskeppen radikalt förÀndrats. Koggmuseet i Malmö hamn med sina tvÄ seglande koggar Àr i dag det enda i sitt slag i Skandinavien.
redigera Se Àven
redigera Externa kÀllor
Wikimedia Commons har media som rör Kogg.
