En karack (frÄn franska carraque, tidigare stavning Àven karrek) var ett handelsfartyg som hade tvÄ eller tre master. Ibland riggades storbÄtens latinsegel upp pÄ akterkastellet Ànnu som en fjÀrde mast; det blev pÄ stora karacker sÄ smÄningom en fjÀrde mast. Karacken utvecklades i medelhavsregionen under 1400-talet. Karacken förde vanligen ett eller tvÄ rÄsegel pÄ stormasten, ett pÄ fockmasten och latinsegel pÄ mesanmasten i aktern; med tiden blev seglen pÄ större karacker flera. Under bogsprötet fördes pÄ större karacker Ànnu ett rÄsegel, blindan. Skrovet var starkt rundat och hade en konvex, nÀstan lodrÀt stÀv och en platt akter.
Namnet karack tros komma frÄn arabiskan över latinet och franskan.
Under 1500-talet började galjonen trÀnga ut karacken som den vanligaste stora skeppstypen.