Rower-us: Alaska.html

För kaninrasen, se alaska (kanin).

Alaska


Denali nationalpark med Alaskas och Nordamerikas högsta topp Mount McKinley i fonden.

(Alaskas flagga)	(Alaskas sigill)

Smeknamn:

The Last Frontier

Förkortning:

Huvudstad

Juneau

Största stad

Anchorage

Guvernör

Sarah Palin (R)

Area

– totalt
– land
– vatten
– andel vatten

Rankad 1:a

1 717 854 km²
1 481 347 km²
236 507 km²
13,77 %

Folkmängd

– totalt

Rankad 47:e

670 053 (2006)

Befolkningstäthet

– totalt

Rankad 50:e

0,44 inv/km²

Inträdde i unionen

– ordning
– datum

49:e
3 januari 1959

Tidszon

UTC-9/-8

Latitud

54°40'N till 71°50'N

Longitud

130°W till 173°E

Bredd

Längd
Topografi
– högsta punkt
– medelnivå
– lägsta punkt

1 300 km

2 380 km

6 194 m ö.h.
3 060 m ö.h.
0 m ö.h.

Alaska är USA:s till ytan största delstat. Namnet kommer från aleutiska och betyder "fastland". I Alaska bor cirka 640 000 invånare på en yta som är nästan 2,5 gånger så stor som Texas, den näst största delstaten. Delstaten ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada men inte till några andra av USA:s delstater. De 48 delstater som ligger söder om Kanada kallar Alaskaborna för "The Lower 48" (nedre 48). En sammanfattande benämning på Alaska och "The Lower 48" är kontinentala USA. Administrativa huvudorten i Alaska heter Juneau. Alaska har flera stora naturtillgångar, bland annat petroleum, guld och koppar.

Klimatet i Alaska är subarktiskt i söder och arktiskt i norr med tundra och ständig snö.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
- 2.1 Administrativ indelning
- 2.2 Nationalparker
3 Ekonomi
4 Demografi
5 Externa länkar

redigera Historia

Alaska blev först befolkad av människor som kom över landbron över Berings sund. Alaska befolkades till slut av folk, en mängd olika grupper: Inupiaqerna, Inuiterna, Eskimåerna och Alueterna och en stor grupp olika indianer. Många, om inte alla, av de folkgrupper som fanns innan Columbus nådde Amerika tog denna väg över Berings sund, och fortsatte genom Alaska längre söderut genom de nordamerikanska och sydamerikanska kontinenterna.

De första nerskrivna berättelserna tyder på att de första européer som nådde Alaska kom från Ryssland. Vitus Bering seglade österut och såg Elias. Folk från rysk-amerikanska kompaniet jagade utter för deras päls. Kolonin som skapades blev aldrig särskilt lönsam, mest på grund av höga transportkostnader.

Efter påtryckningar godkände den amerikanska utrikesministern William Seward USA:s senats köp av Alaska från Ryssland för $7 200 000 (i dagens penningvärde ungefär $134 miljoner[1]) den 9 april 1867 och USA tog kontrollen den 18 oktober samma år (detta datum firas numera i Alaska som allmän helgdag). Dock bör beaktas att 1867 var året som Ryssland gick med på en överlåtelse av Alaska som först skulle gälla i 99,9 år med förlängning på 29,9 år och om inget gjordes därefter skulle äganderätten gå över permanent till USA:s ägo.

Den första amerikanska administratören av Alaska var polsk-födda Wlodzimierz Krzyzanowski. Inköpet av det nya området var inte populärt i resten av USA, där Alaska blev känt som "Seward's Folly" (Sewards galenskap) eller "Seward's Icebox" (Sewards islåda), efter mannen som organiserade affären. Alaska firar varje år inköpet av området som Sewards dag, den sista måndagen i mars. Efter inköpet och fram till 1867 var området känt som Alaska-departementet och mellan 1884 och 1912 som Alaska-disktriktet.

Den 7 juli 1958 undertecknade President Eisenhower den så kallade Alaska Statehood Act och detta ledde till att Alaska, den 3 januari 1959, blev den 49:e delstaten i USA.

redigera Geografi

Alaska är en av USA:s två delstater, Hawaii är den andra, som inte gränsar till någon annan amerikansk delstat. Omkring 800 kilometer kanadensiskt territorium skiljer Alaska från delstaten Washington, och Alaska är därför en exklav. Det är också den enda delstaten där majoriteten av dess egna invånare måste passera genom en annat land för att komma till dess huvudstad. Enda bilvägen till huvudstaden Juneau kräver en bilfärjetur till Kanada, till råga på allt bara 1-2 gånger om dagen. Avstånden är långa, och bilresan Juneau-Anchrage är 1500 km förutom färjan.

Alaska har en yta på 1 477 261 kvadratkilometer, och är därmed USA:s till ytan största delstat. Den har också den längsta kustlinjen av alla stater.

Staten brukar ofta delas upp i följande regioner

South Central Alaska är statens södra kustregion och hyser majoriteten av dess befolkning. Framförallt Anchorage, statens största stad, ligger här, men även de små men växande städerna Palmer och Wasilla. Regionens ekonomi bygger mycket på petroleum, transport, turism och dess två militärbaser.
Alaska Panhandle ligger i sydöst och där ligger huvudstaden Juneau, många mindre städer, tidvattensglaciärer och stora skogar. Turism, fiske och skogsbruk är regionens främsta näringar.
I Alaska Interior, inre Alaska, ligger Fairbanks. Genom regionen rinner många stora floder, såsom Yukonfloden och Kuskokwimfloden, och den hyser även stora mängder tundra.
Alaskan Bush är statens mest avlägsna del, och består av 380 urbefolkningsbyar och småstäder såsom Nome, Bethel, Kotzebue och Barrow, som också är USA:s nordligaste stad.

Med sina många öar har Alaska en nästan 54 700 kilometer lång kustlinje. Ökedjan som leder västerut från Alaskahalvöns södra udde heter Aleuterna. Detta område hyser många aktiva vulkaner, exempelvis Mount Shiskaldin som är stiger 3042 meter över havet. Vulkankedjan sträcker sig till Mount Spurr, som ligger väster om Anchorage på fastlandet.

Nordamerikas största tidvattenskillnader uppnås precis söder om Anchorage, och ofta är skillnaderna mellan ebb och flod där mer än 10,7 meter.

Alaska hyser 3,5 miljoner sjöar över 8 hektar. Myrer och våtmark täcker 487 747 kvadratkilometer främst i norra, västra och sydvästra Alaska. Glaciärer täcker 41 440 kvadratkilometer av staten. Beringglaciären nära sydvästra gränsen mot Yukon i Kanada täcker bara den 5827 kvadratkilometer.

Alaska är USA:s såväl västligaste som nordligaste delstat. Dessutom korsar öarna Aleuterna faktiskt den 180:e längdgraden, vilket även gör Alaska till USA:s östligaste stat, fastän själva datumlinjen svänger runt öarna för att inte splittra dygnet i Alaska.

Enligt en rapport från oktober 1998 ägs ungefär 65% av Alaska av den amerikanska staten; marken hålls som nationalparker och liknande reservat.

redigera Administrativ indelning

Huvudartikel: Alaskas administrativa indelning

Alaska är inte som andra delstater i USA uppdelad i County (grevskap) utan i 16 Borough. Utöver dessa finns elva folkräkningsområden som täcker den yta där det bor folk, men som inte är indelad i någon borough.

Boroughs:

Folkräkningsområden inom den oorganiserade boroughen:

redigera Nationalparker

redigera Ekonomi

1898 startade guldrushen, som på kort tid medförde en tillströmning av cirka 30 000 nya invånare. Sedan dess har staten bidragit till den amerikanska ekonomin med produkter för åtskilliga miljarder dollar.

1968 upptäcktes en enorm fyndighet av petroleum och naturgas vid Prudhoe Bay vid den arktiska kusten. För att på ett effektivt sätt kunna tillvarata fyndigheten byggdes till en kostnad av 8 miljarder USD den cirka 1 300 km långa ”Trans Alaska pipeline” tvärs över Alaska till hamnstaden Valdez.

Andra viktiga industrier i staten är fiskhantering, skog och skogsprodukter samt skinn och turism.

Man fördelar en viss procent av delstatens överskott till alla medborgare i delstaten.

redigera Demografi

2004 hade Alaska 655 436 invånare. Av dessa var 69, 3 % av europeisk ursprung, 15,6 % indianer, ca 50 000 inuiter och aleuterna, 4,0 % av asiatisk ursprung, 3,5 % av afrikansk ursprung och 0,5 % från Hawaii eller andra öar i Stilla havet.

Anchorage – 271 000 (2003)
Juneau, Alaska – 31 000 (huvudort)
Fairbanks, Alaska – 31 000
Sitka – 8 900
Wasilla – 8 400
Ketchikan – 7 400
Kodiak – 6 300
Bethel – 6 100
Barrow – 4 200

redigera Externa länkar

Alaskas webbplats

Borough och största städer i Alaska

USA:s delstater

Territorier utanför delstatsindelningen

Wikipedia

jednym slowem pozytywna encyklopedia